TACK! Mina systrar!Igår blev en blandad dag. Jag fick en lite försenad födelsedagspresent. Mina systrar bjöd mig på middag. En delikat middag med temat på thaimeny. Mycket gott och väldigt trevligt. Alltid skojigt att få en stund tillsammans med den kvarvarande syskontrion. Det är inte så ofta det blir av, trots att vi bor relativt nära varandra. Eller kanske just därför. Vi träffas ju vanligtvis lite då och då till vardags.
Middagen, ja den bestod av en fyra-rätters meny. Inleddes med en soppa på avocado med räkor, en "mellanrätt" med vårrullar, varmrätt som innehöll tre rätter! bambuskott med biff, grillad kyckling på spett och friterad fläskytterfilé. Till detta ris. Som efterrätt blev det grillad ananas, glass och mangosorbé. Till detta kaffe! Gissa om jag blev mätt. Kommer nog att så förbli, länge!
När vi sedan kom hem, kollade jag mailen och fick en helt annan upplevelse! En vän och tillika en fantastisk energispruta, som vi verkligen behöver i den förening vi båda jobbar för, låter meddela att hon vill ta ett sabbatsår! Hujedamej, hur skall det gå? Hur skall vi övriga kunna axla den börda vi alltför mycket lagt på hennes axlar? HUR skall vi kunna mobilisera många fler att göra små åtagande, så det inte blir så att några få måste dra ett alltför tungt lass?
Tänk så fort, likt vindbyar, allt kan förändras. Nu kommer de positiva känslorna, som funnits på skam. Varför har vi inte gjort mera för hjälpa till? Hur blir det sedan? Många tankar kommer.
Näe, nu tar jag mig en tröst-hutt! Naturligtvis med Aloe vera!
På återhörande!
AloeVera-Gerd
Middagen, ja den bestod av en fyra-rätters meny. Inleddes med en soppa på avocado med räkor, en "mellanrätt" med vårrullar, varmrätt som innehöll tre rätter! bambuskott med biff, grillad kyckling på spett och friterad fläskytterfilé. Till detta ris. Som efterrätt blev det grillad ananas, glass och mangosorbé. Till detta kaffe! Gissa om jag blev mätt. Kommer nog att så förbli, länge!
När vi sedan kom hem, kollade jag mailen och fick en helt annan upplevelse! En vän och tillika en fantastisk energispruta, som vi verkligen behöver i den förening vi båda jobbar för, låter meddela att hon vill ta ett sabbatsår! Hujedamej, hur skall det gå? Hur skall vi övriga kunna axla den börda vi alltför mycket lagt på hennes axlar? HUR skall vi kunna mobilisera många fler att göra små åtagande, så det inte blir så att några få måste dra ett alltför tungt lass?
Tänk så fort, likt vindbyar, allt kan förändras. Nu kommer de positiva känslorna, som funnits på skam. Varför har vi inte gjort mera för hjälpa till? Hur blir det sedan? Många tankar kommer.
Näe, nu tar jag mig en tröst-hutt! Naturligtvis med Aloe vera!
På återhörande!
AloeVera-Gerd
Ja det där är verkligen ett bekymmer av rang. Det måste till en ordentlig diskussion kring detta i styrelsen. Och klara besked från alla!
SvaraRadera